Aimée 5 månader

Blåbärets Aimée börjar bli stor, 5 månader faktiskt. 
Inte så lite kaxig, alltid på sin vakt men omåttligt nyfiken, i full fällning och fortfarande vänligt avvaktande inför gos i famnen. Och så söt!!

Älskar dessa vita öron och hennes silkeslena päls!

Jag blir galen..

...på det här vädret!! Det är så totalt värdelöst! 

Upptäckte dessutom att det runnit in vatten i Tintins bur. Hans ena sovdel (Tintin har två..) var alldeles genomsur! Vi har tydligen för dåligt fall på taket och vattnet rinner inte av ordentligt viket resulterar i  att det smyger in under taket, på något sätt. Vatten är lurigt... :(

I går sken solen iallafall och Tintins blöta sovdel hade nästintill torkat helt. Gjorde lite modifieringar på taket och hoppas att det skall räcka. Det har ju minst sagt regnat konstant sedan dess... :S 

Fixade även till tjejernas bur. Byggde ut det ena våningsplanet. Buren blev mindre "öppen planlösning, ljus och luftig" och mer "små mysiga kryp-in att kura ihop sig på". Det är roligt att "möblera om". Kaninerna ser ut att uppskatta alla förändringar som görs, att boet inte är så statisk utan mer dynamisk. 

Vi funderade också på den bästa lösningen inför vintern. Jag är lite bekymrad över att det kanske kommer bli rejält jobbigt att städa ur buren när det kommit 5 dm snö och det är kolsvart ute mest hela tiden. (läs: Januari - när som helst under dygnet)

Dessutom måste burens alla nätväggar täckas för, annars blåser det in snö. 

Är inne på osb-skivor som vi  helt enkelt skruvar fast och målar. Då är buren både vindtät och snöfri hela långa vintern. Och mörk! Men som sagt, snöfri. Kaninerna bryr sig väl antagligen inte nämnvärt. (Om att buren skulle vara mörk.) De bor ju normalt i hålor under marken...

Kanske blir det inte så farligt mörkt ändå, vi har ju genomskinligt plasttak över stora delar av buren. 

Förutom just detta mindre praktiska problem (städning) hyser jag inga bekymmer beträffande burens lämplighet som vinterbostad åt våra 4 små vänner.

Bjuder på lite kaninbusbilder från en varm och solig höstdag förra veckan.

Blåbärets Aimée <3

Nu skall jag gå ut och se om vårt takfix har gett resultat inne hos Tintin.

Trevlig helg!

Utekaninen på vintern

Kung Bore står för dörren, och inför hans återkomst krävs lite förberedelser för att kaninerna skall må bra trots kylan.  Vilda kaniner bor i hålor djupt under marken och där blir det ju aldrig särskilt kallt. Om man ger sin kanin rätt förutsättningar kan den dock klara temperaturer ända ned till -30 grader.

Men då finns några saker att tänka på vad gäller buren och dess inredning, fodret och vattnet.

Buren först:

Buren måste vara dragfri och buröppningen måste vara skyddad från blåst. Själva bodelen måste vara minst 50 cm över marken, gärna 70cm. Då blåser det inte in snö i buren.

Den skall vara väl rengjord, givetvis, och måste hållas ren och torr. Väta leder kyla... 

I burbotten skall finnas ett riktigt tjockt lager med spån som suger upp urinen effektivt. Sedan fyller man bodelen rikligt med halm. Kaninen kommer bygga ett mysigt bo av all halm där den sedan kurar ihop sig för att kunna hålla värmen. 

Om bodelen är stor blir luftutrymmet stort. Mycket luft kan vara svårt att värma upp. Då kan det vara en ide att sätta in ett litet hus som kaninen kan använda som "sängkammare". 

Huset skall då bara vara aningen större än kaninen, då blir det mindre luft att värma upp och betydligt lättare för kaninen att hålla värmen. 

Själv funderar jag på att bygga ett lite större hus inuti bodelen där alla fyra kan krypa in. Husets tak skall kunna fungera som sitthylla hade jag tänkt och således ökar jag på sätt och vis utrymmet i bodelen.

Sammanfattningsvis skall buren vara ren, torr och dragfri med massor av halm. Då har man skapat bra förutsättningar för sin kanin. 

Mat och dryck:

Vad gäller fodret finns några saker man måste tänka på när kvicksilvret kryper under fryspunkten.

Vatten: Ge varmt vatten, morgon och kväll. Varmt, men inte hett väl och märka. Kaninen skall inte bränna sig! Det är viktigt att kaninen får i sig tillräckligt med vätska innan vattnet fryser. Är det riktigt kallt är det bra att ge kraftfodret först. Kaninen kommer bli törstig av pelletsen och serveras både vatten och pellets samtidigt kommer kaninen favorisera pelletsen framför vattnet. När hon sedan vill dricka kan vattnet redan ha frusit. Blir kaninen uttorkad äter hon inte och äter hon inte hanterar hon kylan sämre och vill det sig illa fryser hon ihjäl. Fyll inte flaskan till bredden, tänk på att is tar mer plats än vatten och när isen expanderar kommer flaskan således spricka.
När det blir kallt kan det dock vara en idé att byta ut vattenautomaterna mot vattenskålar och då företrädesvis sådana som man hänger fast i gallret så inte kaninerna kan smutsa ned vattnet. Varför? Jo, i vattenautomatens nippel finns alltid lite vatten och detta gör att nippeln snabbt fryser igen, ibland tar det endast några minuter. Då spelar det ju ingen roll om vattnet i flaskan är varmt, det kommer ändå inte kaninen tillgodo. Sedan är det betydligt enklare att få ut isen uren en vattenskål än en vattenflaska! ;) 

Pellets: Det går åt mycket energi för att hålla värmen. Ju kallare det blir desto mer ökar man pelletsgiven. 

Vid -10grader till -14 grader = dubbel ranson

Vid -15grader eller mer = trippel ranson

Dela upp fodergiven i flera måltider under dagen. För stora portioner  åt gången + en matglad kaniner resulterar i en foderstinn liten kaninmage. Det krävs mycket energi att smälta maten och då finns risk att kroppen lägger mindre energi på uppvärmning. 

Tänk bara på dig själv, visst kan även du bli lite småfrusen efter en större måltid?! Det är inte så konstigt om man kan lite om kroppens fysiologi. För att smälta maten krävs energi och vatten. Detta färdas med blodet. Ju mer mat som finns i magsäcken desto mer blod strömmar till matsmältningsorganen och mindre blod finns kvar i kroppens extremiter; vi blir frusna! :)

Kaninen skall inte äta mer för att "lägga på hullet" utan enbart för att kroppen skall orka hålla värmen hela långa vintern. Blir kaninen tjock har man gett för mycket pellets. 

Grönfoder: Vintertid finns inte så mycket grönfoder att tillgå i naturen. Men granris, tallris, enris, ljung och lingonris finns det gott om, det är vintergrönt, och ej frostkänsligt.

Det där med froskänsligt är viktigt. Frostskadat, fruset foder ger kaninen diarré. 

Grönfoder med högt vatteninnehåll fryser lätt. Av den anledning kan det vara direkt olämpligt att ge vintertid, men ges det på rätt sätt kan det vara bra då kaninen får i sig vätska genom maten. Morot, äpple och sallad måste därför ges i mycket liten mängd åt gången så kaninen hinner äta upp omedelbart, innan frosten tar det.  

Grenar av olika slag är bra, både som sysselsättning och för att hålla tänderna i trim. 

Tänk dock på att grenar av Björk är olämpligt vintertid!

Torkade örter, bär och frukt: Genom torkning försvinner vattnet och  därigenom också känsligheten för frostskader. Själv har jag torkad persilja, maskros, groblad och brännässla till mina som tillskott utöver pelletsen och höet. Torkade äppelbitar och torkade morötter kommer jag ge som lite godis.

Hö: Kaninen skall ha obegränsad tillgång till hö, men det är inget nytt förstås! ;)

Var uppmärksam så kaninen äter höet. Om höet blir kvar kan det tyda på att pelletsgiven är för hög och behöver sänkas.

Och till sist: En utekanin får inte komma in i huset för att gosa vintertid! 

Har du väl bestämt dig för att kaninen skall bo utomhus under vintern måste hon få en chans att bygga upp en rejäl päls inför vintern. Kaninen måste vara ute från sommaren eller alternativt tidig höst. Ju kallare det blir, desto tjockare päls. Om kaninen kommer in i värmen kommer fällningsprocessen genast sättas igång för att anpassas till det varmare klimatet. Betänk temperatursskillnaden mellan inne och ute vintertid. 2o grader inomhus och -15 utomhus ger en skillnad på 35grader! Kaninen kommer sedan frysa när hon kommer ut igen. 

Så...tar man in sin kanin mitt i vintern får den stanna inne tills vårsolen ger björkarna musöron och snön droppar från taken. 

Regn-regn-regn...

Typiskt höstrusk, förvisso, men vätan och de gråmulna dagarna har en minst sagt förlamande verkan på min sinnesstämning. Allt blir så vått av regn, och grått...

Hade en förhoppning om bättre väder i dag, vet inte varför jag tänkte tanken ens. Antar att jag tyckte det rent statistiskt borde komma solsken snart, efter allt regnande, men ack nej. Mer regn bara...

I dag gav jag upp mina förhoppningar och rengjorde burar ändå. För det behövs ju, även om det regnar. Försökte jobba snabbt och effektivt alltmedan tre små nyfikna och mycket belåtna damer hoppade runt mina fötter, upp i skottkärran och sprang runt i hagen. Tillsynes helt opåverkade av det ihållande höstregnet som envist föll ned över oss. 

Fyra nöjda kaniner kurade sedan ihop sig i sina rena, torra burar. 

Boade för fullt i halmen och åt glatt sin kvällsmat.  

Själv skall jag krypa upp i soffan med en kopp thé tillsammans med barnen.

Trevlig helg på er! 

Underbara höstdagar

Hösten är fantastisk! Min högst personliga åsikt, men jag tror inte att jag är ensam om att tycka så. Luften är hög och klar, himlen blå. Solen värmer fortfarande, men inte alls på samma påträngande sätt som den gör under juli-augusti. Med rätt klädsel är det riktigt njutbart ute såhär års! 

Som i dag. En underbart solig dag, sådär runt 14 grader i luften och en lätt bris. Var snabbt ute och släppte ut kaninerna ur burarna. Först Tintin och sedan efter någon timme (eller om det blev två) fick tjejerna springa av sig. 

Tintin har återhämtat sig utan komplikationer. Nu får vi bara vänta sisådär 7 veckor innan vi vågar släppa ihop honom med tjejerna. Vore en smärre katastrof om det skulle bli ungar! :S
Hade önskat att 4 veckor räckt, men när nu veterinären rekommenderar 8 veckors celibat är jag så god och lyssnar till hennes råd! ;)

Klippte grenar från både asp, lönn och äpple i dag och "planterade" alltihop i den numera tomma blomlådan. Gjorde rent burarna i går så sedan var det bara att sätta sig och observera kaninerna, deras samspel med varandra och med mig. Man kan snabbt konstatera att de blivit stora över sommaren. Inga bebisar här längre utan vackra, friska, sociala och nyfikna individer. Måhända lite småtjuriga tidvis, men säg den tonåring som inte "biter ifrån" ibland. ;) 

Kastrera sin kanin

Det finns flera anledningar att vilja kastrera sin kanin.

För att minska revirbeteendet, för att kunna sätta ihop en hona och en hane utan att det för den sakens skull blir en massa härliga kaninbebisar eller för att minska risken för könsrelaterade sjukdomar senare i livet.

Vi valde att kastrera Tintin för att han skall få mysa med tjejerna utan risk för oplanerade kaninbebisar.

Han har än så länge inte varit speciellt revirhävdande och skvätta har han mig veterligen aldrig gjort. Det står hans syster för faktiskt, skvättandet altså. :P

Kastration av en hankanin är ett, nuförtiden, mycket enkelt ingrepp som alltid utförs under full narkos. Det här med att söva djur (och människor för den delen) innebär givetvis alltid en risk, men för friska individer uppstår sällan några komplikationer. 

Själva ingreppet går i korthet ut på att man söver djuret, öppnar upp pungen, avlägsnar testiklarna och såren lämnas att läka själva. Det läggs alltså inga stygn. Såren läker snabbt, riktigt snabbt till och med och de behöver inte plåstras om eller liknande. 

Tintin fick smärtlindring hos veterinären, och effekten skulle enligt utsago sitta kvar under nästkommande dag. (läs: i dag, tisdag) Det kan vara svårt att avgöra om en kanin har ont. Bytesdjur döljer smärta och svaghet väl, men han sitter inte och gnisslar tänder eller liknande. Han äter, dricker och sover. Sköter sina toalettbesök i toalådan och sover lite till. Han har inte samma stormande aptit för tillfället, men jag är inte orolig då jag ser att han får i sig lite, orkar flytta på vattenskålen och toalådan och kissar och bajsar. 

Värt att tänka på:

Kaninen behöver lugn och ro första dygnen efter ingreppet. Man skall kontrollerna såren varje dag och se så att de inte varar, blöder, luktar illa eller liknande. En viss svullnad i området är helt normalt och brukar lägga sig efter 3-4 dagar. Man får inte använda kutterspån, torv, halm eller liknande som bottenmaterial i buren förens såren har läkt. Det finns risk att detta fastnar i sårytan och då kan en inflammation uppstå vilket äventyrar kaninens liv och hälsa. 

Tintin förefaller läka normalt. Visserligen är han ganska svullen och röd, men då han kissar normalt så ser jag i nuläget ingen anledning till oro. Har svullnaden inte lagt sig tills i morgon ringer jag nog iallafall veterinären, bara för att kolla om det är ok.

Sen då? Jo, när såren läkt kan det mesta återgå till det vanliga. Dock måste man vänta 4-6 veckor, vissa veterinärer hävdar ända upp till 8 veckor, innan man kan vara säker på att kaninen är steril. Man får alltså snällt vänta innan man låter hanen träffa några honor. Annars sitter man kanske där med en kull oplanerade kaninungar iallafall. :S

En hankanin kan man rent tekniskt kastrera så snart testiklarna vandrat ned i pungen, men normalt sätt utförs ingen kastration innan 5 månaders ålder då det är svårt att söva så små djur på ett säkert sätt.

Honor då? 

Ja, förutom att man effektivt skyddar sina kaniner mot oplanerad dräktighet skyddar man även kaninen mot sjukdomar som ofta uppstår hos äldre kaniner.

Det har visat sig att så många som lite drygt 60% av alla kaninhonor över 4 år har cellförändringar i livmodern. I många fall rör det sig om maligna tumörer som spridit sig till lungor eller andra organ.  Så skall man inte använda sin kanin i avel kan man ju egentligen likaväl kastrera. 

Förutom att man eliminerar risken för livmodercancer och andra inflammationstillstånd som ofta drabbar just livmodern försvinner problem som skendräktighet och juvertumörer likaså.

Att kastrera en hona är ett mer omfattande ingrepp då man måste gå in i buken för att kunna avlägsna livmoder och äggstockar, och risken för eventuella komplikationer ökar givetvis. Dock är det en förhållandevis liten risk om man väger den mot risken för att kaninen senare i livet skall drabbas av allvarlig sjukdom och  därigenom lidande.

En kaninhona kastreras vid ungefär 1 års ålder för att förebygga ovanstående nämnda sjukdomar och problem.

Kaniner har en ytterst känslig mag-tarmkanal. Alla typer av sövningar, ingrepp, stress och smärta kan störa tarmarnas normala funktion. Det är därför oerhört viktigt att observera att kaninen kommer i gång efter sin operation; att h*n äter och dricker och bajsar och kissar normalt. Om det skulle krångla måste man kontakta behandlande veterinär. Ofta får man då stödmata kaninen tills magen fungerar igen.

Tintin verkar återhämta sig riktigt bra, bättre än förväntat. Dock har han nog gått ned lite i vikt. Han har fri tillgång till pellets nu, men äter betydligt mindre än vad han brukar. Moroten ratar han totalt (favorit i vanliga fall) men äpple tuggar han glatt. Har även blandat i extra solrosfrön i pelletsen för att tillfälligt öka energivärdet.

Hoppas nu bara att lite av svullnaden gått ned i morgon. :)

Hemma igen.

I dag har det åkts buss och tåg så det fyller årskvoten för vår del. (Ja, vi bor på landet och åker för det mesta bil från A-B) Men i dag blev det altså buss. Buss till veterinären, buss hem igen, buss tillbaka för att hämta skruttis och sedan upplockade med bil hos veterinären. Tyckte Tintin skulle slippa åka kollektivt nu när han är nyopererad. :)

Tintin mår finfint, ja, eller efter omständigheterna mår han finfint. Just nu har han smärtlindring och det skulle hålla i sig tills i morgon. Men han skuttar runt lite, kissar och bajsar (gott tecken, magen fungerar) och är i stort sätt sig själv tycker jag, om än en lugnare version av sig själv. 

Han har fått pellets nu, får se om han är sugen. Äpple har han också fått. Äpplet innehåller ju en del vätska och mycket fruktsocker för att, förhoppningsvis, ge aptiten en liten skjuts. :)

Tills såren har läkt, vilket de brukar göra inom några dagar för kaniner, får han bo inne med oss. Sen kan han flytta in till sin bur igen. Så nu har vi en liten hyresgäst i badrummet.
Han har fullt av tidningspapper i sin toalåda och använder transportburen som säng.
 

Första dygnet behöver han lugn och ro, och barnen verkar respektera det till fullo. De har tittat till honom lite snabbt och sedan låtit honom vara. Han verkar respektera det själv också, ligger i transportburen och tuggar lite lojt på en äppelbit. :)

Köpte Critical Care om han skulle behöva stödmatas, men som det ser ut nu verkar allt gå jättebra. (Fast jag skall ju inte ropa Hej! förns jag är över bäcken!) 

Sköterskan var tvungen att fråga vad han var för ras (Tintin är ju Dvv-lejonkorsning) för han var så, citat: Otroligt söt!, slut citat. Tydligen hade han blivit mycket väl omhändertagen då i princip alla hade varit förbi och tittat till honom lite extra eftersom han var så oerhört gullig! :)) Vad glad man blir när man får höra sånt! Men visst är han söt, med sin Wienerteckning, vita sock, blåa ögon och rufsiga päls. 

En liten överraskning fick vi dock. Vi var ju inställda på "karantän", eller celibat om ni föredrar det, i 4 veckor, men tydligen kan livsdugliga spermier finnas kvar i upp till 8!! veckor! Nåja, det är ju inget bekymmer direkt. Tintin har ju sin bur och tjejerna sin, men nog blev vi lite överraskade. Informationen vi fick vid första besöket var ju 3-4 veckor.. :S 

Men här skall inga ungar göras, så vi kommer vänta i 8 veckor såklart, för att vara helt hundraprocent säkra!!